.
Och du vet när allt är tomt. När allt gör ont och man har blåmärken runt hjärtat. När man lyssnar på Nirvana och gråter i fosterställning på golvet. Och när man slår sönder saker då ingen ser och går längst slingriga grusvägar tills benhinnorna brinner för att man hoppas på att kunna komma ifrån. När man inte orkar konversera. När man tittar på köksluckorna i timmar och sover så ofta man kan för att ångesten inte känns så mycket då. När man dricker vin ur vattenglas mitt veckan och går runt på nikotin och koffein. När man mår illa av tanken på att tvingas interagera med andra människor och när man ibland glömmer vilken dag det är. Du vet hur man då hoppas och önskar och ber om att allt ska bli bättre.
Jag bara undrar, älskling, när allt blir bättre; vem tackar man då?