Jag köpte åtta böcker av Bukowski. Läste 40 sidor. Markerade två meningar med blyertsstreck och post-it-lappar.
Jag diskar ofta och måste hela tiden anstränga mig för att skilja på dagdrömmar, verklighet och fantasi. Har inte känt mig såhär frånvarande och samtidigt så skrämmande närvarande sen Italien.
Nätterna är inte långa nog. Mina drömmar får inte plats.
Grannen knackade på. Ville låna en tändare. Jag gav henne en som det stod Pressbyrån på. Det är det närmaste mänsklig interaktion jag kommit den här veckan. Om man bortser från den något sporadiska kontakten jag haft med människan jag lever ihop med. Med honom är det enkelt. Han har tålamod och kan hantera tystnaden när mina tankar svävar iväg. Grannen. Hon skulle nog inte förstå. Att det händer fler saker än vad vi kan se och höra.